Kris

Nu börjar jag bli desperat. Nu har jag varit arbetslös på tok för länge och nu börjar mina inkomster att krympa samtidigt som mina utgifter blivit lite för stora. Ändå har jag dragit ned på det mest väsentliga. Nu kommer frågan. Har en motorcykel! Den är ju inget nödvändigt ont. Det blir väl att sälja den då. Sedan fick jag som förslag att flytta till en lägenhet som är billigare. Nu betalar jag 5317:- för en sketen sliten tvåa på 54 kvadrat. Då kommer frågan VART ska jag flytta. Det kostar också. Nu har jag bekvämt gå-avstånd till allt eftersom jag bor centralt. Garage till bilen också. Och så kommer nästa fråga.. Sälja bilen??? Hur går det då med att ta sig till ev. jobb i framtiden där det inte finns så bra kommunikation? Mina jobb har inneburit skift och det på obekväma arbetstider. Måste man då tigga och be att samåka med någon?

Äger en sommarstuga och det är nu det tunga kommer. Ska jag SÄLJA den också??? Då kan jag lika bra lägga mej ned och sluta andas... Om man inte får ha några glädjeämnen i livet ja då tycker jag det blir meningslöst. Sitta och ruttna bort i billig etta typ. Har 6 år kvar till pension. Har räknat ut att jag får ut betydligt mera i pension i dagsläget än den skrala a-kasseersättning som jag får nu. Men det blir väl andra förhållanden då och då blir man ändå tvungen att avstå från vissa saker. Men bilen är nog det sista jag vill avstå från eftersom den ger frihetskänsla. Ok sommarstugan är väl då ett intresse som jag inte heller vill avstå från eftersom den ligger så fint och så länge jag har ork att hålla den i trim och det även ekonomiskt, vill jag behålla den. Jag får väl inget svar på de frågorna...Får se vad framtiden har i sitt sköte men jag är väldigt missmodig just nu och ser inte optimistiskt på tillvaron. Men så säger mina närmaste att inte måla faan på väggen. Jag vet inte vad jag ska göra och säga om det. Men ibland önskar man att man bara försvann från jordklotet för gott...(Och det går att ordna fast det är fegt)...